Vilken konstig dag. Trots gratis tårta och en massa roliga huvudbonader åt apan Ziv har mina tankar omhuldats av ett töcken. Det börjar bli dags att säga farväl inför sommaren. Det har jag faktiskt ingen lust att göra.
Processen är redan påbörjad. En sista lunch me Öz. En massa hojtande av hejdåhaenfinsommar! åt random festfolk.
En rolig felsägelse, ett secret handshake.
På söndag flyttar vi, sen åker jag upp, upp, upp.
Vitsi vad jag kommer att sakna.
Men först: veckomässa å hejdåbira.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar