Vilken underlig tillvaro.
Jag försöker sova så länge som möjligt, peta i mig så mycket helande ämnen som möjligt och skydda omvärlden så mycket som möjligt från min sjukdom. Men det tycks inte hjälpa. Jag är lika fördärvligt sjuk nu som för en vecka sedan.
Jag vandrar runt i vårt hem iklädd långkalsonger och min varma performanssiviitta, utan ork att göra något alls.
Vi var tvungna att svara nekande på inbjudan till den traditionella rederietfredagen. Så vi kommer att vara helt ute, inte veta vad som hänt med Sofie, och inte ha koll på exakt hur äcklig snusk-Björn varit.
Att sånt, en fredagkväll som denna.
PS. Jag har tydligen blivit väldigt papper-blogg-beroende, för jag har märkt att det finns en blogg som rapporterar om andra bloggar; vems om gör vad, vem som är skum, vem som är hipp och vem som är rolig. Jag har i smyg känt mig lite sårad över att min blogg inte nämnts där en enda gång. Jag vet: totalt löjligt. Nu såg jag att den bloggen är nyfiken på sjukdomsbloggar, och jag var helt på vippen att gå dit och låtsas vara anonym och nominera mig själv, bara för att få lite erkännande. Hu. Hoppas jag landar i verkligheten snart. DS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar