måndag 23 november 2009

Tillbaka!

Haha, hurraaaa för svenskan! Nu är jag tillbaka. På svenska. Och det ska bli SÅ… bra. Helt galet bra ska det bli. Jag har massor att berätta. Börjar bums.








Jag lyssnar på Kent. Eller på hur Kent låter genom Carolina Wallin Pèrez verklighet. Så vackert. Och självklart blir jag bakåtsträvande nostalgisk. Tänker på barndomsrummet, med pärldraperiet. Guldtavlorna, klänningarna OCH skivsamlingen (tiden före youtube och spotify). Och hur det kändes att första gången höra den uppenbart radikala lyriken. Explosion:


Ett långfinger åt döden, vik över lik


Kent vinner, schlager försvinner.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Och jag noterar även i dag att försvarsmakten är från röven. Nej. Inte därifrån ändå, men något liknande. Kolla in detta. Scrolla ända ner. Vad ser ni? Jo, denna slogan:

Puolustusvoimat. Tee työtä, jolla on tarkoitus -sinulle
(Försvarsmakten. Gör ett arbete som har mening. För dig.)
Och jag blir upprörd, och gastar åt S-T. Hur kan någon tro att försvarsmakten är meningsfull? Att det är meningsfullt att alla världens länder har ett system som bygger på misstänksamhet? Att alla är beredda att när som helst skjuta ihjäl varandra? Att alla unga män i detta land utbildas till att kunna ta livet av människor? (Jo jag har hört att det måste vara okej om det handlar om försvar. Men äh.) Hur är detta meningsfullt? Och svaret kommer redan i sloganen: För dig. Visst. I en värld av krig är det självklart meningsfullast att ha kunskap i hur man dödar. Ja. Individualism. Sköt dig själv och skit i andra. Döda eller dödas. Hemska saker!
Hört om icke-våld? Vända andra kinden till? Å„lska dina fiender och be för dem som förföljer er?
Gaah, man borde hinna styra världen också. (ironi och ilska inlägget igenom)


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Annat att rapportera är att även jag hukat under. Svinisen är här, hemma hos oss. Vi turas om med att vara svaga. Just nu är hon lite svagare, igår var jag den som det var mest synd om. En vecka satsar vi på att det ska ta, detta elände.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Och till sist, ett glädjefynd:
indrag.se

Om ni minns Trots Allt, så är detta sannerligen ett evangelium. Om inte, så är det ändå en fin nyhet. Trots Allt var det bästa i svensk kvalitetstidningsväg (som av diffus anledning lades ner i somras), med seriösa artiklar om viktiga ämnen, med betoning på musikens betydelse. Gå in och titta vetja!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Nu: huippumalli haussa
Muodonmuutosjakso!
(en tjej ska bli flintskallig!)

2 kommentarer:

Anonymous sa...

hih, tack. Du är också saknad. (Precis som en stor del av världen utanför vår lägenhetsdörr..)

R sa...

hoi, jag har saknat dig.. nu kan ja igen höra din röst berätta dina skriverier. välkommen, du är saknad. (också fysiskt)